1856 färdigställdes vid Hammardammens utlopp ett separat gjuteri med två kupolugnar i anslutning till en första etapp av en mekanisk verkstad. Här tillverkades från 1857 gjutgods av de mest skilda slag. Första året göts knappt 100 ton 1870 hade produktionen stigit till ca 300 ton och åren 1884 - 85 göts ca 500 ton/år. Vid sekelskiftet hade produktionen stigit till ca 650 ton. Mekaniska verkstaden inrymdes i en vinkelbyggnad till gjuteriet längs ån från Hammardammen. Trämodellerna för formning i sand av det blivande gjutgodset tillverkades från början i en del av den mekaniska verkstadsbyggnaden. 1874 byggdes sedan en separat modellsnickarverkstad nordost om gjuteriet, parallellt med vägen till Robertsholm. 1866 förlängdes verkstadslängan norrut. I verkstadsbyggnaden inrymdes också en klensmedja med tre ässjor samt en knipp- och en spikhammare Hamrar och blåsbälgar för ässjorna drevs från början antagligen av den 1856 nedlagda lancashiresmedjans vattenhjul. Från 1858 fanns en lokomobil, dvs en mobil ångmaskin på fyra hjul, 1891 förlängdes verkstaden söderut och i den delen inrättades senare modellverkstaden. 1929 byggdes en ny modellverkstad på nuvarande verksområde och den gamla byggdes om till tennishall. 1891 - 97 byggdes också en vinkelbyggnad åt öster till mekaniska verkstadens norra del. Här inrymdes klensmedjan och 1917 förlängdes denna del till nuvarande längd och här inrättades ett plåtslageri. Vinkelbyggnaden ombyggdes 1926 till varmbadhus med en 12,5 bassäng, vilket var ganska sensationellt på den tiden. Norr om Dalälven fanns då bara ett par samhällen som hade varmbadhus med simbassäng. Varmbadhuset ombyggdes 1968 till lokaler för företagshälsovården sedan kommunen låtit bygga idrottshall och simhall på Göklundsområdet. Hela byggnadskomplexet såldes 1989 till BS Fastighetsservice och “varmbadhuslängan” är nu ombyggd till bostadslägenheter.